Sjukgymnasten

-en person som kan göra skillnad för personer med särskilda behov

Hela livet matas vi med att vi ska röra på oss för att må bra, något som är lättare för en del människor än andra att få till. När någon mår dåligt psykiskt pratar vi dock ofta i första hand om vikten av medicinering och samtal med psykolog eller kurator. Något som jag tycker är jätteviktigt. Men som ett komplement är rörelse en viktig pusselbit.

När en person mår dåligt berättar ofta läkare och andra för hen och anhöriga att den behöver röra på sig. Ofta blir detta ännu ett krav på saker som personen inte klarar att nå upp till. Att ”bara” gå ut och promenera är inte alltid så lätt som det låter, varken för barn, tonåringar eller vuxna. Delta i gruppaktiviteter kan vara ännu svårare.

Flera barn och unga i min omgivning har det sista året kontaktat den fantastiska yrkeskategorin sjukgymnast och fått hjälp som lett till att de mår mycket bättre. Jag vill berätta om detta eftersom vi ibland i snurren med medicinering och samtalsterapi glömmer bort att söka oss till sjukgymnast.

En tonåring i min närhet fick hjälp att komma till sjukgymnast i höstas. Detta är en kille som tidigare tränat mycket, men i somras hade varit sjukskriven ett år på grund av depression. Killen och hans pappa gick till varsin sjukgymnast och fick ett fantastiskt bemötande. De kom båda igång att träna. Killen mådde mycket bättre dels av själva rörelsen, men också för att han såg att det gick att bygga upp den tidigare vältränade kroppen tillbaka. Med detta kom självkänslan också tillbaka. Sjukgymnasterna som den här familjen träffade jobbade på ett rehabgym och var inte kopplade till de vanliga sjukvårdskontakterna som tonåringen brukar besöka. Detta var ett nytt friskt ställe där välmåendet och hälsan kunde utvecklas utan att störas av dåliga minnen från tidigare sjukvårdskontakter.

Vill också berätta om ett annat barn i min närhet, en flicka som nyligen fyllde 8 år. Hon har mått väldigt dåligt i åtta månader och inte kunnat gå i skolan. För en dryg månad sedan tog hennes föräldrar kontakt med en sjukgymnast. Detta har gjort stor skillnad i barnets mående. Under åtta månader har föräldrarna försökt motivera barnet till rörelse, aktiviteter och skolgång, inget av det har lyckats, hon har mått för dåligt. När ett så litet barn mår dåligt och har suicidtankar känns familjens situation såklart hopplös och väldigt jobbig. Att hitta ett sätt att vända är jätteviktig, men väldigt svår. I det här fallet ringde föräldrarna till en sjukgymnastmottagning och beskrev sin situation. Mottagningen valde sedan ut den mest lämpliga sjukgymnasten och det blev en perfekt matchning med barnet. Sjukgymnast och barn träffas nu två gånger i veckan. De leker rörliga lekar som passar barnets dagsform och har fått en jättefin relation. Barnet som inte gått att motivera till något ser nu fram emot besöken hos sjukgymnasten, de fasta tiderna ger familjen lite struktur på veckan och det finns en härlig ljusglimt i tillvaron. Veckan före jul var flickan sliten och sa att hon inte skulle orka åka iväg trots att hon sett fram emot träningen. Föräldern trixade då, som föräldrar till barn med särskilda behov gör, och sa att då åker vi dit och säger att du är för trött idag. Väl där ville barnet prova och gav sig in i träningen och hennes iver steg. Efter en stund kommer barnet fram och viskar i förälderns öra, vet du, det här är det roligaste jag varit med om. När ett barn som inte visat glädje på åtta månader uttalar sig så är kvittot på att bra saker håller på att hända ett faktum.

Båda dessa familjer har såklart funderat på vad det var som gjorde det hela så bra just med sjukgymnaster. Några gemensamma nämnare är dessa:

·      Sjukgymnaster har ett stort fokus på välbefinnande och att hitta det friska.

·      Sjukgymnasterna har inte haft koppling till skola eller deras vanliga sjukvårdsinstanser, d.v.s inga ställen som har sammanhang av jobbiga saker och misslyckanden.

·      De har fått träna på sina villkor och en person har haft helt fokus på dem. I andra fritidsaktiviteter och i skolan är det alltid fler personer att förhålla sig till.

·      Så fort kroppen börjat röra sig så har endorfinerna höjts och det har kommit positiva känslor i kroppen.

·      De har fått ett fantastiskt fint bemötande av sina sjugymnaster.

·      Sjukgymnasterna de mött har tyckt att detta varit ett viktigt och positivt uppdrag som varit annorlunda från deras vanliga arbetsuppgifter.

Om du tror att du själv eller någon i din familj skulle vara hjälpt av att prova att besöka en sjukgymnast så tycker jag verkligen att ni ska prova. Det är bara att ringa och ofta ges tider ganska snabbt, vilket också är en skillnad från många andra vårdinsatser. De flesta ställen kan ge 10 fria besök och vid behov fler. Även om ni inte hamnat så långt ner som i en depression så tycker jag ändå att detta kan vara värt att prova för alla, både de med neuropsykiatriska diagnoser och alla vi andra neurotypiska. Sjukgymnaster har också ett uppdrag att jobba förebyggande och om de kan hjälpa till så att vi kan undvika de svåraste perioderna vore det ju fantastiskt, eller hur!

P.S. Jag vet att de oftast kallas fysioterapeuter nuförtiden, men har valt att i denna text använda mig av det mer välkända begreppet sjukgymnast.