Särskilt stöd på högskola och universitet - så funkar det

 Till vardags arbetar jag med särskilt stöd på en högskola. I det här inlägget tänkte jag förklara hur det funkar med stöd till studenter med funktionsnedsättningar på högskolor och universitet, nedan skriver jag bara högskola, men detsamma gäller för universitet. Både blivande studenter och föräldrar till blivande studenter brukar fråga om detta. Det kan också vara bra att veta för studievägledare och specialpedagoger på gymnasiet. Många studenter jag möter säger till mig att stödet på högskolan är det som funkat bäst av allt stöd hela skoltiden, så kanske finns det arbetssätt att hämta från högskolan till grundskola och gymnasium. Jag tror därför att detta är viktigt att känna till för många. 

 Alla Sveriges lärosäten har ett likvärdigt stöd för studenter med särskilda behov. Det studenter ofta upplever som positivt med högskolans stöd är att insatser sätts in förebyggande och att man som student inte behöver misslyckas först för att få stöd. När en student sökt till högskolan kan den söka särskilt stöd. För att söka särskilt stöd behövs ett intyg på funktionsvariation. Nästan alla Sveriges lärosäten är nu anslutna till en webbtjänst som heter NAIS. I denna webbtjänst skriver studenten en ansökan om särskilt stöd. Där berättar studenten vad hen ska studera och laddar upp sitt intyg. Intyget kan vara från läkare, psykolog eller logoped, beroende på vilken funktionsvariation det gäller. 

 På alla lärosäten finns samordnare som tar emot ansökan och bokar in ett möte med studenten. Du aka ansöka om stöd i portalen Nais.  Samordnaren kontaktar dig sedan.  Under mötet pratar studenten och samordnaren om vad som fungerat bra i studentens tidigare skolgång, vad studenten själv tror kommer att hjälpa hen i högskolestudierna och samordnaren berättar om hur stöd på högskolan är upplagt och tillsammans tittar vi på vad som är till gagn och samtidigt relevant för just den studenten. Ibland sätts ett stöd in en period och kan sedan tas bort när studenten blivit mer studievan. Att ta bort ett stöd är ett beslut som sker i samråd mellan student och samordnare.

 De flesta studenter som vi samordnare möter har dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, neuropsykiatriska eller psykiska funktionsvariationer. Vi tar också emot studenter med synnedsättning, hörselnedsättning, narkolepsi, dyslexi, diabetes, rörelsehinder, kronisk värk och andra diagnoser. 

 Stödinsatserna anpassas individuellt. De vanligaste är dessa:

• Anpassad examination, t ex förlängd tid på tentamen, anpassad muntlig redovisning eller möjlighet att tentera i mindre rum. 
• Talböcker och annat stöd genom biblioteket, t ex dyslexiprogram till dator och appar som hjälpmedel. 
• Anteckningsstöd, detta innebär att en annan student i klassen delar sina anteckningar med studenten genom att ge kopior på sina anteckningar, i pappersform eller digitalt. Högskolan betalar då ut ett arvode till antecknaren.
• Mentor, detta är en insats för studenter som behöver stöd med struktur och planering. Studenten träffar oftast sin mentor en gång i veckan och får stöd. En mentor kan vara en annan student, en doktorand, en lärare eller en pensionär. Mentor ersätts av högskolan. Samordnarna har på de flesta lärosäten någon form av utbildning för mentorerna för att ge dem redskap för sitt uppdrag. Detta är också en insats som Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM stöttar och har tagit fram en handbok för. Första gången mentor och student träffas är samordnaren med, mentor och student får då möjlighet att bekanta sig med varandra, studenten kan med stöd av samordnaren berätta vad hen behöver stöd med och de båda bokar in en tid för sin första träff. När de träffats ett tag stämmer samordnare och mentor av hur det går och om det behövs kan mentorn få handledning eller tips av samordnaren. Att ha en mentor är för många studenter den insats de betonar är den som gjort skillnad för dem och hjälpt dem stanna kvar och fullfölja sina studier.

Fler och fler studenter med särskilt stöd studerar vidare i Sverige. Om du är en av de som sitter och funderar på att göra det, men har frågor, så kan du söka upp en samordnare och få veta mer om hur det kan funka för just dig. Lycka till!

Tillägg 14 januari 2022 

Nu arbetar jag inte längre på högskola, men hoppas att ni ändå har nytta av inlägget. 

Jag pratar om stöd på högskola i det här avsnittet av David och Bo pratar pedagogik, lyssna gärna. 

Kom ihåg att det är smartare att ta emot stöd först och sedan minska på det, än att börja utan. När allt är nytt så kan du vara stressad och det gör att saker känns svårare. Varmt lycka till med dina studier!