När barnet inte kan gå till skolan

Vad är det som händer? Vad är det som gör att vi som föräldrar inte kan få iväg vårt barn till skolan? Detta blogginlägg är tänkt som en guide för familjer som har barn som hamnat i ofrivillig skolfrånvaro, problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande, olika begrepp används men betyder samma sak. Ett barn slutar gå till skolan, går allt mer sällan, eller har svårt att klara hela skoldagar. Detta ska inte blandas ihop med skolk, som är en frivillig skolfrånvaro. Det jag beskriver här är barn och ungdomar som på olika sätt mår dåligt och inte klarar att vara i skolan på ett sätt som de tidigare varit.

Många av de elever som drabbas av problematisk skolfrånvaro har neuropsykiatriska diagnoser, psykisk ohälsa eller andra funktionsvariationer såsom förvärvad hjärnskada, pans/pandas eller narkolepsi. En del är också elever med särbegåvning som saknar utmaningar i skolan och därför inte finner någon mening med att gå dit. Om ert barn är drabbat och inte har någon diagnos eller annan synbar anledning till att inte klara skolan så är mitt första råd att söka hjälp från sjukvården för att utreda varför ert barn mår som hen gör och varför skolan blir så svår att gå till. För att få en utredning kan ni be skolan göra en basutredning för att sedan remittera till BUP för vidare utredning. Vårdcentralen ska ni också kontakta för att utesluta fysisk sjukdom, i vissa fall kan de också vara behjälpliga med remiss för utredning till BUP. Tyvärr ser det olika ut i olika landsting så det är svårt att råda generellt om detta. Var beredd på att det kan ta flera remisser till BUP innan de startar utredning, de är ofta överbelastade, så stå på er och samla så mycket utlåtanden som möjligt från skola och vårdcentral som kan skickas med i remissen. Förutom att be skola och/eller vårdcentral om remiss så går det att skriva egenremiss, för att denna ska antas måste den oftast var mycket utförlig.

Både medicinska, psykiska och neuropsykiatriska utredningar tar tid. Under tiden ni väntar behöver ni handla och ta hand om den akuta situationen. Detta ska ni göra i samarbete med skolan. För att samarbeta behövs en bra relation. Ni som föräldrar kan vara arga och ledsna för att skolan inte agerat som ni önskat. Försök ändå starta om relationen och arbeta tillsammans och ge dem en ny chans att agera. Ibland händer det att vi inte lyckas med relationen eller att skolan inte sätter in de insatser eleven har rätt till. Kan ni då inte kommunicera på ett bra sätt så kan den slutliga vägen bli att ni anmäler skolan till Skolinspektionen. Detta är en process som tar mycket tid och energi från både er och skolan så låt oss hoppas att ni slipper detta.

Ofta behöver föräldrar vara hemma eller jobba deltid en period. Detta ska gå att göra även med barn över 12 år. Barnet kan sjukskrivas av vårdcentralen om ni ännu inte kommit till BUP eller Hab. Om detta inte fungerar så kolla om skolläkaren kan vara behjälplig.

I hemmet behöver vardagen också fungera. Ni som föräldrar kommer vara trötta och slitna. Har ni någon ni kan be om hjälp, så gör det. Ofta kan det vara svårt för någon annan att ta hand om det barn som mår dåligt. Finns det fler barn i familjen så be om hjälp med dem. Andra saker ni kan be om hjälp med är hushållsarbete och annat praktiskt. Har ni ekonomisk möjlighet så kan detta vara den period i livet ni ska ta in städfirma, unna er mycket hämtmat och försöka göra livet enklare på olika sätt.

Om ni har fler barn, prata med de andra om rättvisa och att ett barn just nu mår dåligt och behöver mycket stöd under en period. Förklara också att detta innebär att barnet som inte mår bra också behöver vila från hushållssysslor.

Tänk på att barnet med problematisk skolfrånvaro är utslitet. Precis som en vuxen som får utmattningsdepression behövs lugn och rehabilitering för att kunna komma tillbaka. Saker som normalt går av sig själva tar extremt mycket energi. De som vanligtvis har svårt för intryck får när de mår sämre en förstärkt ”intrycksallergi”. Det kan t ex bli för svårt att äta alla måltider med familjen, om det är så, ge barnet mat på rummet. Huvudsaken är att det får i sig näring för att kunna må bättre.

För att få känna glädje, gör saker som barnet tycker är roligt. När barn är hemma från skolan för att de är förkylda brukar vi inte låta dem gå på fotbollsträning på kvällen. Men om barnet är hemma för att det är deppigt, låt det då göra allt det orkar som kan ge glädje. Vissa dagar och perioder kan det vara svårt att lämna sängen, när ork finns till mer, passa på. Fysisk aktivitet är bra för välmående, att gå flera kilometer eller ta en lång cykeltur kan vara avlägset, men bara att komma ut till en bänk på gården eller t.o.m sätta sig vid ett öppet fönster kan vara till hjälp. Vissa dagar får man vara glad för det lilla, för även det lilla hjälper.

Om barnet har vänner, försök få dem att behålla kontakten. Andra får vänner genom spel och olika forum på nätet, det kan vara ett utmärkt sätt att bryta isolering.

Tänk efter vad som brukar få barnet att må bra och skratta. En del gillar att se på komediserier, andra ser på djurfilmer eller spelar kort med någon i familjen. Många mår bra av att känna sig ompysslade, få massage eller ett varmt bad. Det finns också hjälpmedel som kan ge lugn vid oro som tyngdtäcken och tyngdvästar. Dessa innehåller små bollar eller kedjor och gör dem tunga och kramar om användaren. När barnet är utrett går det ibland att få den typen av hjälpmedel genom sjukvården, det finns också att få tag på begagnat genom t ex Blocket.

Som förälder kan vi ofta också få stöd genom olika nätforum. När vi går in och läser i nätforum behöver vi beakta att de som skriver där ofta är som oss själva, i en svår fas. Det blir för alla bättre med tiden, men då har vi inte samma behov av att skriva längre. Detta känns viktigt att ha med i tanken så att vi inte hamnar i katastroftänket att vår situation är oläkbar när vi läser om hur svårt andra också har det.

Om vi är två föräldrar är det viktigt att bytas av och ge varandra andrum, är man ensam behövs förstärkning utifrån. Det är helt klart en utmanande situation att ha barn med problematisk skolfrånvaro, men med stöttning av varandra och från omvärlden kan vi få den styrka som behövs för barnets skull.

Kom alltid ihåg att det inte alltid kommer att vara så här. Men det tar både tid och kraft för att komma vidare.

Avslutningsvis kommer en checklista för skolan, många skolor är bra på att klara situationen med problematisk skolfrånvaro, andra kan behöva hjälp med vad de ska göra. Så här tänker jag att de kan göra:

• Behåll eller skaffa en god relation med familjen
• Utse någon i elevhälsan som håller kontakt med familjen och åtminstone veckovis ringer och kollar hur de mår.
• Mentor ska hålla kontakt med eleven dagligen, inte pressa för att komma tillbaka, men bry sig om, berätta vad de andra gör i skolan, vad som händer framåt och se till att eleven fortfarande känner sig som en del i klassen.
• Om det utifrån elevens hälsa inte känns rimligt att eleven ska gå på heltid, gör ett schema med deltidsstudier under en period, så att eleven kan lyckas. Anpassa detta schema efter tider som passar eleven och ämnen som hen tycker om och kan få lyckas i.
• Om eleven inte kan komma till skolan sätt genast igång med hemundervisning. Ibland kanske bara eleven orkar 15 minuter två gånger i veckan, men detta är viktigt för att hålla kvar eleven. Även i hemundervisningen ska ni fokusera på ämnen som eleven tycker om och kan få lyckas med.
• Ett steg mellan hemundervisning och tillbaka i klassen kan sedan vara att ha enskilda lektioner i skolan. Ibland förknippar eleven skolbyggnaden eller klassrummet med oro och ångest. Det kan då vara bra att få ha goda upplevelser där i lugn och ro utan att behöva möta en hel klass.
• Ta snabba beslut och snabba möten, tänk på hur mycket familjen får vänta hos alla instanser. Bestäm er för att vara det bra och trygga stället.
• Samarbeta med sjukvård och socialtjänst så mycket som familjen tillåter.
• Ge eventuella syskon som också går på skolan lite extra uppmärksamhet och var vaksamma på hur de mår.
• Be om hjälp, känner ni att ni saknar kompetens för att hantera situationen på ett bra sätt, be om hjälp hos er huvudman eller av någon utifrån.